Löparskor

Löparskorna har vi på fötterna för att skydda foten men också för att kunna springa snabbare. Även om det går bra att springa barfota finns det många fördelar med att ha rätt och bra löparskor på fötterna. Det finns många olika typer av träningsskor för löpning och de skiljer sig åt i de olika delarna som utgör löparskons anatomi.

Löparskons anatomi: så är de uppbyggda

Grunden i en löparsko består av flera olika delar, där de ingående delarna skiljer sig åt mellan olika typer av löparskor. En sko för asfaltslöpning är inte likadant uppbyggd som en sko för bergslöpning. Vi går här igenom skodelarna så att du får en bättre förståelse varför vissa skor är bättre för typ av löpning än en annan skomodell.

Löparsko anatomi
A. Yttersula, B. Mellansula, C. Innersula, D. Ovandel

A. Yttersula

Under skon sitter yttersulan och det är den enda del av skon som har kontakt med underlaget. Sulan ska ge dig bra grepp och göra dina löpsteg så effektiva som möjligt. Yttersulan kan vara alltifrån helt slät till full av dobbar och det är den absolut tydligaste skillnaden mellan asfaltsskor och terrängskor.

B. Mellansula

Yttersulan tar emot stötarna men det är i mellansulan som energin ska absorberas och även återges till din löparkropp. När man pratar om en skos dämpning är det mellansulans konstruktion man pratar om, där det finns allt från noll dämpning till maximal dämpning. Det har på senare år även kommit energiåtergivande mellansulor som till exempel de supersnabba tävlingsskorna med kolfiberplatta.

Rent generellt så har asfaltsskor mer dämpning än vad ett par trailskor har eftersom asfalt är hårdare och skogsterräng är mjukare. Dels avspeglar det hur mycket dämpning det finns i själva underlaget men också hur mycket man behöver känna ojämnheter för att springa med bra markkontakt och känsla.

C. Innersula

Din fots kontakt med skons sula sker mot innersulan och den kan vara lite olika konstruerad och brukar gå att plocka ut och byta vid behov. Det är här man lägger inläggssulor ifall man vill justera fotens kontakt med skon om man har högt fotvalv eller för tillfället har problem som det finns speciella iläggssulor för.

D. Ovandel

Vi kallar det för ovandel och menar allt som är ovanför sulan men som i praktiken också blir på sidan av dina fötter. Den här delen kan bestå av flera olika lager och membran beroende på vilken typ av löparsko man har och för vilken säsong på året den är utvecklad. En vinterlöparsko har ofta nån typ av fodring och ett vattentätt membran (exv. Gore-Tex).

Ovandelen omsluter foten och med hjälp av snörningen ser man till att hålla kvar skon på foten och ge skön komfort. Det finns olika typer av snörning från vanliga skosnören du knyter med rosett till snabblås och BOA-snörning.

Typer av löparskor

För många räcker det med ett par löparskor och har de bra kvalité och passar din fot bra kan de hålla i uppemot 100 mil. Hur länge det är för dig beror på hur mycket du springer per vecka, månad eller år. Vill man kunna variera sig och springa asfalt, grusväg, terräng och lerig stig blir det bättre med olika typer av löparskor.

Löparskons drop

När man botaniserar bland utbudet av löparskor kommer man att stöta på något som kallas för drop. Det är skillnaden i höjd ovanför marken mellan hälen och framfoten anges i millimeter. En sko som inte har någon skillnad kallas för nolldrop eller zero drop skor men märk väl att detta har inget med tjockleken på sulan att göra och man kan ha mycket dämpning samtidigt.

En sak som lågt drop (0-4 mm) uppmuntrar till är att landa på framfoten, vilket är den naturliga fotisättningen som lägger grunden för snabb och effektiv löpning.